hellagoodbye

I can't believe it! Tycker om honom som inte längre är en del av mitt liv, ibland så möts man av en slump dock... Har saknat och inte saknat honom, men jag kan inte låta bli att försöka trycka undan alla känslor för honom, stora som små. Jag mår bra och dåligt när jag hör hans namn, står inte ut med känslan. Vill inte känna mer, det stör mig, jag borde inte känna nåt mer. Igår bad jag honom inte höra av sig till mig mer, inte någonsin. Jag vill såklart att han ska höra av sig, men det skulle inte vara för mitt eget bästa att tillåta honom.

Haha, jag kan inte hjälpa det.



I have a pitchdark dot on my heart.






/ J